Vad är mitt bolag värt?

Värderingsmodeller

För att komma fram till ett rättvist värde bör både köpare och säljare värdera bolaget utifrån en eller helst flera värderingsprinciper. Utfallet i samtliga beräkningsprinciper är beroende av de värden man använder och ska inte ses som annat än riktvärden. Vid en förhandling med motpart är det viktigt att förklara vilka antaganden som ligger till grund för den värdering man själv anser vara korrekt.

Vi kommer att gå igenom grunderna i nedan värderingsprinciper, som är de vanligaste metoderna för att värdera ett bolag i Sverige:

• Likvidationsvärdering
• Substansvärdering
• Kassaflödesvärdering
• Multipelvärdering
• Relativvärdering
• Historisk intjäningsförmåga

Det är viktigt, oavsett värderingsmodell att alltid ha tillgång till siffror som att exempelvis ha ett halvårs- eller kvartalsbokslut tillgängligt

Likvidationsvärde

Likvidationsvärde, ibland även kallat slaktvärde, är vad man anser att man kan få betalt för tillgångarna om verksamheten upphör och avvecklas, samt att skulderna betalas åter. Detta värde ska vara det absolut lägsta värde som ska accepteras vid överlåtelse då alternativet annars är att avveckla verksamheten.

Substansvärdering

Det enklaste sättet att värdera en verksamhet på är genom substansvärdering, vilket i praktiken innebär att man tar värdet på tillgångar minus skulder. Samtliga tillgångar och skulder bör i sin tur värderas vid tidpunkten för bolagsvärderingen för att finna eventuella under-/övervärden i balansräkningen. Ofta kan det finnas stora skillnader i bokfört och faktiskt värde gällande exempelvis fastigheter. Det kan ofta uppstå frågor kring värderingen av immateriella tillgångar som exempelvis källkod.

Kassaflödesvärdering

Kassaflödesvärdering är den mest använda värderingsprincipen, som går ut på att man gör en nuvärdesberäkning av bolagets framtida operativa kassaflöde. Det vill säga, vad är värdet idag på alla framtida kassaflöden? Den baseras på en detaljerad prognos över resultat- och balansräkning under kommande 5 till 10 år och sedan ett antagande om tillväxten i bolaget. Varje års framtida operativa kassaflöde nuvärdesberäknas till vad det skulle vara värt på värderingsdagen och diskonteringsfaktorn som används är ett vägt genomsnitt av räntan på räntebärande skulder samt avkastningskravet för en ny ägare. Fördelen med denna värderingsprincip är att man har fokus på framtida kassaflöde vilket är i köparens intresse, men riskerna för felaktiga antaganden är även mycket stora. Ofta ger små variationer i antaganden relativt kraftiga slag i det slutgiltiga nuvärdet, vilket är en stor riskfaktor. Därför gör sig kassaflödesvärdering bäst i bolag med stabila kassaflöden samt god kunskap om investeringsbehovet de kommande åren.

Multipelvärdering

Multipelvärdering innebär att man multiplicerar resultat eller omsättning med en faktor. Faktorn varierar beroende på om det är omsättning eller resultat samt mellan branscher. Tumregeln är att större, välskötta bolag har högre multipel och mindre, ägarledda bolag har lägre multipel. Multipeln styrs även av tillväxt och andra faktorer.

Man kan delvis använda multipelvärdering mot historiska siffror, men även mot prognos kommande år. Är det ett bolag där man förväntar sig ungefär samma omsättning och resultat i framtiden kan man utgå från historiska siffror, då dessa är något man vet om.

Vanligtvis talar man om P/E-tal vilket är pris för bolagets aktier i förhållande till resultat efter finansnetto. För att minska påverkan av exempelvis räntenetto, vilket beror på hur bolaget är finansierat, och avskrivningar, vilket beror på företagets balansräkning, så anser vi att man bör titta på resultat före avskrivningar (EBITDA) istället. Denna resultatnivå är så nära ett operativt kassaflöde du kommer i resultaträkningen och ökar jämförbarheten mot andra bolag. Genom att använda en multipel på resultatet påvisar man hur många år det bör ta för köparen att tjäna tillbaka förvärvssumman. Se även nedan hur man kan använda multipelvärderingen i relation till andra bolag.

Så kallad avkastningsvärdering är gängse vid företagsförsäljning. Bolaget värderas då utifrån uppskattade framtida årsvinster. Hur mycket man får betalt beror också på bransch.

Relativvärdering

Har man tillgång till aktuella värderingar av liknande bolag, då en konkurrent nyligen blivit uppköpt eller om det finns liknande bolag som är börsnoterade, kan man sätta sitt bolag i relation till dessa värderingar. Denna metod för bolagsvärdering kallas relativvärdering. Har man tillräckligt många liknande företags multipelvärderingar kan man genom att ta medel- och medianvärdet av dessa bolags multiplar applicera detta på sitt bolag och därigenom få ett implicit bolagsvärde.

Det är viktigt att sen fundera över vad som skiljer sig mot dessa bolag och objektivt se om man bör ha en rabatt eller premie i värderingen mot dessa bolag. Exempelvis brukar börsnoterade bolag ha en premie mot onoterade bolag då det finns en likviditet i aktien, allt annat lika.

Historisk intjäningsförmåga

Ett annat vanligt tillvägagångssätt är att titta på är bolagets historiska intjäningsförmåga över tid. Det är ett bra komplement till många andra värderingsprinciper, för här utgår man från något som faktiskt skett i verkligheten. Med stöd från historiken upprättar man sedan en prognos kommande fem års ekonomiska utveckling.

Definition av bolagsvärde

Börja med att bestämma er definition av bolagsvärde. Det finns två förekommande definitioner av bolagsvärde; Market Capitalization och Enterprise Value. Market Capitalization (market cap) är marknadsvärdet av ett företags aktier. För börsbolag tar man pris per aktie x antalet aktier i bolaget.

Enterprise value (EV) är ett företags totala värde, man lägger ihop både Eget Kapital + Skuld. Det vill säga Market Cap + Lån – Kassa. Det innebär att man vid beräkning av Enterprise Value justerar marknadsvärdet av ett företags aktier med nettoskulden i bolaget. Anledningen är att ägaren av ett bolag även är ansvarig för bolagets skulder, som någon gång i framtiden ska återbetalas. Enterprise value = market cap + räntebärande skulder – kassa.

Har bolaget mer räntebärande skulder än kassa blir enterprise value lägre än market cap, vilket innebär att köparen betalar säljaren EV, men även tar över nettoskulden som uppgår till skillnaden mellan EV och market cap.

Vad påverkar värdet på mitt företag?

Det finns ett antal faktorer som påverkar värdet av ett företag, några av de viktigaste är

• Tillväxt
• Lönsamhet
• Affärsplan (potential)
• Storleken på marknaden
• Marknadspotential
• Skalbarhet
• Bolagsvärde
• Tillgångar
• Risk

Risk

En av de mest avgörande faktorerna för bolagets värde är framtida risk. Ju större risk som är förknippat med bolaget desto högre avkastningskrav kommer köparen att ställa. Köparen vill med andra ord bli kompenserade med högre avkastning för ökad risk. Därför leder oftast högre risk till att värdet på företaget minskar och vice versa. Som säljare bör man därför lägga stor vikt vid att gå igenom de olika riskerna och bemöta dem för att skänka köparen trygghet.

Vad kostar en företagsvärdering?

Kostnaden för en företagsvärdering kan variera beroende på flera faktorer, såsom företagets storlek, bransch, komplexitet och syftet med värderingen. Generellt sett kan kostnaderna för en bolagsvärdering variera från några tusenlappar till tiotusentals kronor eller mer.

En enklare värdering av ett mindre företag kan genomföras av en kvalificerad revisor eller en företagsmäklare och kostar vanligtvis mellan 15 000-50 000 kr. För mer avancerade eller omfattande värderingar, som kan innefatta till exempel internationella aspekter eller immateriella tillgångar, kan kostnaderna vara högre och uppgå till tiotusentals kronor eller mer.